Fiskala vs Monetära Policys
Policy-beslut, handel och pandemin
Staten fattar ekonomiska policys för att uppnå strategiska mål som t.ex. ekonomisk tillväxt, full sysselsättning och stabil inflation. Detta sker främst via en kombination av fiskala och monetära policys.
Fiskala policys innefattar skatter, budgetering och konsumtion medan monetära policys påbörjas av Riksbanken via penningtillgången och räntan. Tillväxtorienterade policys vill göra det lättare för aktörer i ekonomin att få krediter, starta företag och anställa rätt personal.
Tonen för de makroekonomiska policys anges av staten och denna försöker alltid väga upp policy beslut gentemot private och statliga intressen.
Om företagssektorn beskattas för mycket så kan det leda till fler varsel, men om den beskattas för lite så får staten in färre intäkter, vilket leder till färre reformer och service för medborgarna.
Tittar man på handelsaktivitet så påverkas räntan, inflationen, arbetslösheten, tillgången på kapital och produktiviteten av fiskala och monetära policys. Under 2020 så härjade pandemin den globala ekonomin. Efterfrågan rasade, tillgången sjönk och stora bolag skar ner enormt. I USA så lanserade man enorma stimulanspaket värda triljoner dollar. Federal Reserve Bank skar ner på räntan kraftigt.
Man lanserade också ett nytt statligt låneprogram kallat MMLF (Money Market Mutual Fund Liquidity Facility). The Cares Act och Paycheck Protection Program lanserades också i april 2019. Dessa åtgärder hade som mål att ge finansiellt stöd till bolag som drabbats av Covid-19 viruset.
Policys: Fiskala VS Monetära
Ekonomin är motorn som driver tillväxten i ett land. Bränslet är pengar och det är alltid staten som är ansvarig för ekonomiska policys. Dessa kan innefatta skatteplanering, budgetkontroll och utgiftstak såväl som investeringar och kontroll av arbetslösheten.
Vad är ekonomisk policy?
Ekonomisk policy är statens plan för hur man bedriver ekonomiska operationer i enlighet med det nuvarande nationella och globala villkoren. De ekonomiska operationerna kan delas in på följande två sätt:
- Fiskal Policy: skatter, konsumtion och budget
- Penning Policy: penning tillgång och räntor
Tillsammans så hjälper dessa policys staten att övervaka och anpassa den nationella ekonomin och tillgången på pengar. Fiskal policy hanteras av olika statliga departement, medan penningpolitiken eller policyn hanteras av landets centralbank och i Sveriges fall, Riksbanken. Dessa är till för att guida landet för att uppnå nationella ekonomiska mål som t.ex. den bästa inflationskursen (2-3%), tillväxt av Bruttonationalprodukten (BNP) (2-3%) och arbetslösheten (4-5%).
Vad är fiskal policy?
Fiskal policy skissar på hur staten genererar intäkter genom att samla in skatter och spenderar intäkterna på offentliga utgifter och investeringar samt skapar en budget genom en plan för intäkter och utgifter. Den bygger på Keynesian eekonomisk teori som anser att ett lands makroekonomiska produktivitet kan påverkas av statens beslut angående beskattning och konsumtion. Staten uppnår makroekonomiska mål genom skatter, utgifter och budgetering.
- Skatter: den huvudsakliga inkomsten för staten.
- Utgifter: vad staten väljer att spendera sina intäkter på som t.ex. infrastrukturprojekt, statliga löner och annat.
- Budgetering: En plan för utgifter och inkomster och som mest fokuserar på hälso- och sjukvård samt sociala avgifter.
Typer av fiskala policys
- Expansiv fiskal policy: Har som mål att stimulera ekonomisk tillväxt genom att minska utgifterna och öka intäkterna.
- Sammandragande fiskal policy: Implementeras för att minska den ekonomiska tillväxten.
- Försiktig fiskal policy: Implementeras när staten beslutar att införa en expansiv eller sammandragande policy som inte var en del av den ursprungliga planen.
- Neutral fiskal policy: Införs när ekonomin varken dras samman eller ökar och budgetunderskottet upprätthålls över tid.
Hur påverkar en fiskal policy ekonomin?
När ekonomin är stagnerad så kan staten sänka skatterna och öka utgifterna för att stimulera ekonomin. Skattesänkningar gör att medborgarna kan konsumera mer, medan ökade utgifter gör att staten kan öka tillgången på varor och tjänster i de berörda branscherna. Till slut så leder detta till att företagen tjänar mer pengar, vilket gör att de kan anställa fler och expandera.
Dock kan sänkta skatter leda till extrem inflation, när konsumenternas efterfrågan leder till att priserna ökar, medan mycket pengar i omlopp leder till att valutans värde minskar. Därmed kan staten besluta att höja skatterna och minska utgifterna för att minska tillväxten och hantera inflationen.
Vidare så kan skatter och utgifter användas för att kontrollera tillgång och efterfrågan på vissa områden i ekonomin. Till exempel så kan staten köpa skulder och starta projekt i drabbade branscher för att stimulera efterfrågan.
Vad är monetär policy?
Monetär policy skapas av landets centralbank som en guide till hur man hanterar värdet på den nationella valutan. Riksbanken kontrollerar tillgången och efterfrågan för att kunna nå makroekonomiska mål sammanfallande med den fiskala policyn och upprätthåller växelkurserna gentemot utländska valutor. Den manipulerar penningtillgången genom att modifiera räntan, öppna marknadsoperationer för att köpa och sälja skulder samt reglerar banker via krav på valutareserver.
- Räntan: grunden när man lånar ut pengar till andra banker. Räntan anger kostnaden att köpa den nationella valutan som en produkt och som bestämmer den minsta räntan som bankerna tar ut i avgifter/belönar sina kunder med.
- Öppna marknadsoperationer: skuldtransaktioner med andra banker; kan vara kvantitativa lättnader med andra banker genom att injicera pengar i ekonomin genom att man trycker pengar och köper skulder. Det kan också vara kvantitativa åtstramningar där man tar bort pengar från ekonomin genom att sälja skulder.
- Krav på valutareserver: Summan i pengar som bankerna måste ha för att kunna säkerställa att kunderna möter sina krav och som påverkar beloppen bankerna kan erbjuda som lån eller köpa tillgångar med.
- Offentliga tillkännagivanden: Pressmeddelanden som Riksbanken odyl. tillkännager har stark påverkan på tillgång och efterfrågan.
Typer av monetära policys
- Expansiv monetär policy: Införs för att simulera ekonomisk tillväxt genom att förstärka penningtillgången via räntesänkningar, kvantitativa lättnader eller lägre krav på valutareserver.
- Sammandragande monetär policy: Införs för att bromsa ekonomisk tillväxt genom att begränsa penningtillgången via höjningar av räntan, kvantitativa åtstramningar eller högre krav på valutareserver.
- Okonventionell monetär policy: Införs under ekonomiska kriser för att kontrollera kaoset med räntor, öppna marknadsoperationer och valutareservkrav samtidigt.
Hur påverkar monetära policys ekonomin?
När centralbanken har som mål att stimulera ekonomisk tillväxt så kan den öka penningtillförseln och cirkulationen genom en expansiv monetär policy.
Ju mer pengar i omlopp, desto sämre värde på valutan som då blir mer tillgänglig. When the central bank aims to stimulate economic growth, they can increase the
En sänkning av räntan gör det möjligt för företag och personer att låna till bättre villkor och fortsätta konsumera. Det gör det också mindre fördelaktigt att tjäna pengar på räntor och detta uppmuntrar investerare att investera i samhället.
Om ekonomin har expanderat för snabbt så kan centralbanken bromsa tillväxten genom att skära penningtillförseln genom att införa en sammandragande monetär policy. Därmed kan valutan bli mindre tillgänglig och öka i värde.
Genom att höja räntorna så gör man lån dyrare och investerare blir mer benägna att investera sitt rörliga kapital i räntebundna investeringar. Kvantitativa åtstramningar kan vidare ta bort pengar från ekonomin genom att sälja skulder till andra banker och att spara de insamlade pengarna. Centralbanken kan också bestämma att höja kraven på valutareserver, vilket i sin tur gör att bankerna är mer försiktiga i sina bedömningar till vilka de lånar ut pengar till.
Fiskal policy vs monetär policy
Båda policys är ekonomiska verktyg som hjälper ett land att nå sina makroekonomiska mål. Monetära policys har generellt sett snabbare och mer långtidsverkande effekter än fiskala policys. Detta beror en del på att delvis självständiga centralbanker träffas mer regelbundet för att fatta räntebeslut och kan agera mer självständigt än regeringen.
Båda policys påverkas av regeringens politiska inriktning samt av sociala perspektiv. De kan användas förenade för att ge balans till ekonomiska händelser och villkor. Expansiv fiskal policy vägs upp av sammandragande monetär policy och vice versa. Dock så blir dess interaktiva effekt på ekonomin beroende på om de delar varandras mål. Om de är helt självständiga från varandra så kan ingen interaktion ske.
Aktiva och passiva fiskala och monetära policys
- Aktiv fiskal policy: Skatter och utgiftsnivåer ändras beroende på politiska perspektiv av beslutsfattarna
- Passiv fiskal policy: Skatter och utgiftsnivåer upprätthålls av eller ändras beroende på naturliga budgetkrav.
- Aktiv monetär policy: Räntekursbeslut med målet att uppnå inflationsmålet oavsett den fiskala policyn.
- Passiv monetär policy: Räntekursbeslut med målet att balansera fiskala policys oavsett inflationsmålet.
Tillgångschocker
En tillgångschock sker när en tillgång på en vara råvara plötsligt och dramatiskt minskar.
- Negativa tillgångschocker: minskad output och stigande priser
- Positiva tillgångschocker: ökad output och fallande priser (överskott av tillgång)
I båda fallen med tillgångschocker så måste den ekonomiska balansen återställas genom att få output-nivåerna och priserna att återgå till normal nivåer. Fiskala och monetära policybeslutsfattare kanske måste koordinera sina beslut och införa motsatta policytyper för att återfå balansen.
Till exempel så kan regeringen under en negativ tillgångschock införa en expansiv fiskal policy genom att öka utgifterna för att stimulera output medan centralbanken inför en sammandragande monetär policy genom att sänka räntorna för att öka tillgången på pengar och sänka priserna.
Efterfråganschocker
Efterfråganschock hänvisar till situationer där efterfrågan på en vara eller råvara ökar eller minskar plötsligt och dramatiskt.
- Negativ efterfråganschock: fallande efterfrågan och priser
- Positiv efterfråganschock: stigande efterfrågan och priser
Efterfråganschocker sker ofta pga externa faktorer som t.ex. skattesänkningar eller naturliga kriser som pandemier eller krig som inte är direkt knutna till branschen. Om efterfrågan inte kan balanseras med tillgången tillräckligt snabbt så kan det leda till inflation eller deflation.
När en negativ efterfråganschock sker så bör motsatta fiskala och monetära policys införas. Regeringen ökar då utgifterna för att skapa efterfrågan och centralbanken skulle då höja räntorna för att höja priserna. När det gäller positiva efterfråganschocker så kan två policys överensstämma och regeringen kan höja skatterna för att minska efterfrågan och centralbanken kan öka penningflödet genom att köpa skulder för att sänka priserna.
Vanliga frågor och svar om fiskal vs monetär policy
- Vilken är bäst, fiskal eller monetär policy?
Båda policys har som mål att få ekonomin att växa medan man håller inflationen i schack och arbetslösheten låg. Sett från det hållet så är ingen bättre än den andre. I praktiken har man dock sett att vissa policys är bättre i vissa situationer. Till exempel under en recession så finns det bevis för att en fiskal policy kan vara bättre att stödja en upphämtning av ekonomin. I det fallet så använder man lägre skatter och ökade utgifter. När beslutsfattare dock vill bromsa tillväxten så är det monetära policys man använder eftersom opinionen ofta är emot höga skatter och ökade utgifter, även om detta i vissa fall kan vara användbart när man har ett budgetunderskott.
- Finns det ett samband mellan monetär och fiskal policy?
Monetära policys införa av centralbanker medan fiskala policys av regerings jurister. Om man ser till detta så kan många anse att det saknas ett samband mellan de två, men inget kunde vara mer fel. Båda policys är inte självständiga från varandra och båda påverkar varandra. Detta innebär att det blir spänningar i ekonomin när policys inte är samstämmiga. Man bör se till att båda policys jobbar mot samma mål.
- Vad är målet med fiskal och monetär policy?
Båda policys har samma mål och dessa är trefaldiga. Att nå full sysselsättning, hålla inflationen nere (de flesta länder har målet om 2 % inflation) och att stödja ekonomisk tillväxt. Båda har för avsikt att upprätthålla en stabil ekonomi som undviker cykliska uppgångar och fall som har varit så vanliga genom historien. Både fiskal och monetär policy uppfanns under 1900-talet som viktiga verktyg för att stabilisera ekonomin, men har sedan dess genomgått ordentliga förändringar eftersom ekonomiska problem ändrats med tiden och då har policys anpassats för att kunna möta dessa utmaningar.
Ser du en handelsmöjlighet? Öppna ett konto nu!