Den 6 maj 2010, föll Dow Jones Industrial Average (DJIA) med över 1000 punkter, vilket motsvarade en nedgång på över 9 % på bara några minuter. Detta var den största nedgången i DJIA:s historia och resulterade i att över 1 biljon dollar i marknadsvärde försvann på så lite som 30 minuter. Indexet återhämtade sig dock snabbt och återvann större delen av förlusterna inom en timme. Efterföljande utredningar visade att fallet orsakades av marknadsfragmentering, ett allmänt negativt sentiment och stora riktade satsningargenomförda av algoritmiska strategier.
En blixtkrasch är en kraftig och plötslig nedgång i priser som uppstår på grund av att placeringar snabbt dras tillbaka, vilket leder till att marknaden snabbt återhämtar sig, vanligtvis inom samma handelsdag – “allt händer på ett ögonblick”. Det finns bevis för att blixtkrascher är relativt vanliga på marknaden, men blixtkraschen 2010 är fortfarande den största och snabbaste som någonsin inträffat.
Hur det gick till
Den 6 maj 2010 var knappast en vanlig dag. Marknaderna greps karaktäristiskt av panik. Euron försvagades mot både den amerikanska dollarn och den japanska yenen när oron över den grekiska skuldkrisen ökade. Och i USA konsoliderade SEC Reg NMS (Regulation National Market System) för att främja bästa möjliga orderutförande på marknaderna. Marknadsaktörer (särskilt högfrekventa handlare) var ivriga över att se vilka möjligheter dessa förändringar skulle kunna ge dem. Men trots den underliggande spänningen kunde ingen föreställa sig vad som skulle hända.
Marknadssentimentet den dagen fick se marknaderna öppna med en generellt negativ hållning. Den baisseartade tonen intensifierades på eftermiddagen och vid klockan 14:00 hade Dow sjunkit med över 160 punkter. Vid klockan 14:42 var Dow redan nere 300 punkter innan det gjorde ett kraftigt fall på 600 punkter inom bara 5 minuter. Vid klockan 14:47 hade Dow sjunkit med över 9 % för dagen efter att ha tappat cirka 1000 punkter. Aktiepriserna började stiga igen runt klockan 15:00 och återhämtade med över 450 punkter och tog tillbaka mycket av det plötsliga 600-punkters fallet. Vid klockan 16:30 hade marknaderna återhämtat majoriteten av förlusterna och stängde sedan ner endast -3,2 % jämfört med föregående dags stängning.
Vad orsakade blixtkraschen 2010?
Allt som hände den dagen skedde mycket snabbt och det fanns inga definitiva förklaringar till den plötsliga 600-punkters nedgången på marknaderna. Men det fanns några tidiga hypoteser. En vanlig hypotes var att HFT (högfrekventa handlare) överbelastade börserna med order som inte var avsedda att genomföras på marknaderna. Genom att effektivt täppa till börserna lyckades HFT störa de fragmenterade aktiehandelssystemen och få en orättvis fördel över andra “oskyldiga” investerare. Denna teori antyder att HFT i huvudsak försökte “lura” marknaden eller helt enkelt manipulera den. Spoofing är en “locka-och-byt”-taktik där en handlare lägger flera stora order som utlöser en marknadsreaktion. Handlaren avbryter sedan orderna efter reaktionen och tar motsatt position. HFT fick mycket av skulden under blixtkraschen 2010 men vissa har också menat att de hjälpte till att lugna ner situationen.
Det fanns också en teori om en “fat-finger trade”. Detta är vanligtvis ett tangentbordsfel vid orderläggning som resulterar i att en, större än normal order, matas in och genomförs på marknaden. Under blixtkraschen 2010 dumpades flera aktier och i synnerhet lades en stor säljorder på Procter & Gamble som fick aktien att sjunka med över 37 %. Men denna teori motbevisades senare efter att det fastställdes att det fanns tillräckliga skyddsåtgärder vid den tiden för att förhindra ett sådant fel och att nedgången var ett resultat av en nedgång i e-mini S&P-terminskontrakt.
En annan rimlig teori vid den här tiden var att det förekommit tekniska fel på NYSE, vilket ledde till försenade prisnoteringar som i sin tur skapade panik bland marknadsaktörer. Handlare försökte sedan lämna marknaderna genom att lägga extremt höga bud- och frågepriser medan HFT också försökte stänga sina positioner med stora marknadsorder. Resultatet blev en kedjeeffekt som slutligen ledde till blixtkraschen.
Undersökningar
Kort efteråt inledde USA SEC och CFTC (Commodities Futures Trading Commission) undersökningar för att fastställa vad faktiska orsaken till blixtkraschen var. En rapport som släpptes i september 2010 försökte förklarade händelseförloppet som ledde till kraschen. Det sades att en stor fond (Waddell & Reed Financial Inc.) sålde 75 000 e-mini S&P-kontrakt till ett värde av över 4,1 miljarder dollar. Köparna av kontrakten inkluderade HFT, som vanligtvis inte håller positioner under lång tid. HFT började sedan sälja kontrakten igen och de samlade försäljningarna utlöste en nedgång på marknaderna när köparna hade uttömt sina resurser.
Men förklaringen mötte kritik, särskilt eftersom den kom efter över 5 månaders undersökningar av en händelse som bara pågick i 5 minuter. Det visade sig att kommissionerna använde föråldrade system. Dessutom var det inget fel med den “stora” ordern eftersom den var i linje med marknadssentimentet för dagen. Det var dessutom inte en särskilt stor order eftersom den endast representerade 1,3 % av volymen av e-mini-kontrakt som handlades den 6 maj och bara 9 % av volymen under den 5 minuter långa blixtkraschen.
Åtal
I april 2015 arresterades den Londonbaserade handlaren Navinder Singh Sarao på anklagelser om att hans aktiviteter den 6 maj 2010 orsakade blixtkraschen. USA:s justitiedepartement anklagade Sarao för att ha använt algoritmer som placerade stora säljorder av e-mini S&P-kontrakt på marknaden. Han avbröt sedan affärerna och köpte kontrakt till lägre marknadspriser. Från 2009 till 2015 tjänade Sarao och hans företag cirka 40 miljoner dollar genom att använda samma marknadsmanipulationsteknik. Den rättsliga processen tog tid att avsluta och först 2020 dömdes Sarao till ett års husarrest. Det blev ingen fängelsetid då åklagare hänvisade till Saraos samarbete som ledde till den milda domen.
Saraos åtal övertygade dock inte många personer. Det var svårt att föreställa sig att en ensam handlare med låg profil var ansvarig för att tillfälligt radera över 1 biljon dollar i aktiemarknadens förmögenhet. Faktum är att avslöjandet av hans brott väckte stora farhågor om hur mycket mer skada de stora aktörerna på marknaden skulle kunna orsaka.
Lärdomar från blixtkraschen 2010
Det finns många lärdomar att dra från blixtkraschen 2010. Först och främst lyfte kraschen fram hur komplex och sammanflätad marknadsstrukturen har blivit. Kraschen inträffade på aktiemarknaderna men orsakades av stora säljorder placerade på e-mini-kontrakt på terminsmarknaden. Detta illustrerar varför den avancerade teknologin verkligen är ett tveeggat svärd. Å ena sidan finns det fördelar så som minskad exekveringstid och kostnader samt snabbare informationsflöde. Men å andra sidan är marknaderna nu så sammanlänkade att ett missöde eller tekniskt fel i en marknad kan få väldigt stora konsekvenser i en annan.
Det tog över 5 år att fånga en liten och möjligen slarvig handlare som Sarao. Men även om stora mängder säkerhetsdata kan vara orsaken, visar det verkligen hur svårt det kan vara att komma åt de verkliga proffsen som kör sofistikerade HFT-algoritmer på marknaden. Dessutom är SEC och CFTC inte tillräckligt utrustade för att jaga de stora aktörerna som använder mångmiljardteknologier för att handla på marknaderna.
För investerare förändrar HFT stärkta roll hur de deltar i handelsaktiviteter. HFT handlar med otrolig hastighet och ignorerar ibland marknadsinformation eller händelser i realtid. Detta har gjort day trading särskilt riskabelt för investerare jämfört med tidigare år. Användning av stop-loss-order har också ifrågasatts eftersom handlare som inte använde dem i praktiken var opåverkade av kraschen medan de som använde dem fick hantera redan bokförda förluster. Kraschen påminde också investerare om riskerna med att ta hävstångsaffärer på marknaden.Ett kraftigt fall på marknaderna kan orsaka ännu större förluster för investerare.
Slutsats
Blixtkrascher inträffar relativt ofta men kraschen i maj 2010 var extra anmärkningsvärd på grund av det stora prisfallet och den massiva mediebevakningen. Den lyfte också fram HFT roll i att skapa osäkerhet och volatilitet på marknaderna.Även om datoralgoritmer kan hjälpa till att öka och upprätthålla likviditeten på marknaderna, kan de inte prissätta marknaderna korrekt under oroliga tider. Det finns ett behov av en “timeout” under en utförsäljning för att säkerställa att marknaden inte blir överbelastad. Därför infördes marknadsövergripande “circuit breakers” efter krisen. Dessa breakers stoppar handeln i alla aktier och ETFs när det sker en rörelse på över 10 % inom 5 minuter. Det har också införts strängare regler för marknadsgaranter och mäklarfirmor, medan stora aktörer är skyldiga att rapportera om stora order de planerar att lägga på marknaderna.
Sammantaget kommer en blixtkrasch oundvikligen att inträffa igen. Men de lärdomar som drogs från blixtkraschen 2010 säkerställer att en ny händelse inte kommer att vara lika betydande, samtidigt som investerare kan skydda sig själva ännu bättre.
